Vår son sparar som bekant själv de mynt han får av oss, och andra släktingar, i en sparbössa. Han skiner verkligen upp när han får en krona. Släpar med möda stolt fram sin, numera väldigt tunga, sparbössa och stoppar i kronan. Så långt allt gott. Problemet är just den här väldigt tunga sparbössan, som ju är tung av en anledning. Den är nämligen full. Det är dags att ta detta ett steg vidare och flytta pengarna till banken. I teorin en inte alltför komplicerad procedur men hur förklarar man för en tvååring att vi inte tar hans kära pengar??

 

När sonen är äldre är planen att vi gemensamt ska åka till banken. Sätta in en summa, låta honom handla något han verkligen önskat sig för en summa och låta honom skänka en summa till ett välgörande ändamål som han själv väljer.

 

Jag kan dock se scenariot framför mig där vi åker gemensamt till banken redan nu. Han är i och för sig ganska långt fram för sin ålder men det finns inte en chans att han inte tror att Banken stjäler hans pengar. Det skulle alltså resultera i en hel del skrik och tårar från hans sida och upplevelsen skulle inte anses vara positiv. Vad för anledning skulle han ha till att fortsätta sitt sparande om Banken sedan stjäl pengarna han så stolt stoppat ner i sparbössan?

 

Ska vi då själva tömma sparbössan och åka in till banken med pengarna? Det är en tanke men sonen är varken dum eller har dåligt minne. När han nästa gång skulle lyfta sparbössan och den är betydligt lättare än sist så skulle scenariot med skrik och tårar garanterat infinna sig även här. Med den enda skillnaden att det är Mamma och Pappa som stjäl hans pengar.

 

Så hur ska vi lyckas med denna procedur utan att det skapar trauman för vår son som för evigt ger sparande en bitter eftersmak?

 

Och om vi väl skulle lyckas med själva tömningen vad ska vi då göra med pengarna? Ska vi försöka introducera honom till välgörenhetsorganisationer redan nu? Hur förklarar vi det? Vi har i och för sig börjat prata om att vissa barn föds med sjukdomar och har det lite svårare att göra saker än andra men vi har ju bara börjat skrapa på ytan.

 

Och ska vi låta honom köpa någon liten grej? Det finns, såhär efter jul och födelsedag inte någonting som han önskar sig som skulle kunna motivera ett köp.

 

Och den summan vi sätter in, ska vi blanda den med de andra aktierna och fonderna eller hitta någonting som är just för dessa pengar så att han som lite äldre själv kan se hur mycket han på egen hand sparat ihop?

 

Som ni ser så har vi tusen frågor här. Det här med sparbössan är ett riktigt i-landsproblem men det är inte mindre tufft för det. Hur får vi vår son att fortsätta vara positiv till sparande?

 

Låt pengarna jobba

/Helena